abitof

...kan vara skrämmande
Ibland är det lätt att man påverkas mest av de människor man inser inte förtjänar att vara i ens närvaro. Det är ett misstag som jag anser att vi alla gör. Jag har lyckan att omges av riktiga klippor och guldkorn, men låter mig samtidigt påveras av de människorna som visar sig vara allt utom detta. Varför? Nej, vi måste uppskatta och påverkas precis lika mycket (ständigt) av alla de positiva elementen som finns runt omkring oss. Lite då och då blir jag särskilt “blödig” och kastar iväg ett sms där jag beskriver att personen betyder mycket för mig. Men det händer allt för sällan.

Man blir som man umgås
Är ett betydligt starkare uttryck än vi många gånger inser. Det är något som har blivit uppenbart för mig sedan jag lärde känna Anton. Goda människor omges av likasinnade. Det är inte främmande att jag bytt bekantskapskrets. Efter många år bland människor som hamnat snett i samhället insåg jag att det tog mer än det gav. Självklart ligger alla mig varmt om hjärtat. Men någonstans måste man inse att man inte kan hjälpa alla. Jag har alltid haft så många vänner att jag aldrig har behövt tänka tanken på att se mig om. Nu visar det sig tydligt att jag missat många guldkorn som lite då och då dykt upp i mitt liv. Jordnära människor med positiv anda med båda fötterna på jorden. Människor med framtidsplaner och visioner. Med vilja att utvecklas och uträtta. På något vis blev resultatet av min livsförändring att dessa människor dök upp allt mer och att jag vågade ta steget att visa att personerna är intressanta.

..att vi är normala, men jag hoppas att ni älskar oss iallafall
Jaha, mina kära. Då var det torsdag idag. Vilket innebär att det är fredag i morgon. Helgen spenderas i Boden denna gång. Detta eftersom Guidens personal ska svänga de lurviga på The 70s Show. En fabulös helg att se fram emot med andra ord. Naturligtvis kommer vi att intaga bubbel. Det är alltså inte bara i kropp och själ det bubblas - utan även i magen.

Ta det nu bara lugnt
Jag har inte insett hur jävla kul jag har haft tillsammans med min allt utom normala vapendragare - Anton Boström. Vi är inte lagom någonstans men glömmer inte heller bort hur viktigt  det är att ha kul.

Blubb blubb :D

...världen kunde vara lika enkel som jag ser den.
En del behöver näsbrännor och örfilar emedan andra helt enkelt vet vad som är rätt. Men jag säger som jag alltid har sagt och som en gammal vän till mig en gång sade. Det är våra misstag som gör oss mänskliga. Det kan vara så att jag drog iväg alla misstag (för hela livet) i ett och samma svep, för några år sedan. Vilket gör att dom verkar vara mer frånvarande nu. Det verkar synnerligen som om jag har lärt mig av dom. Vad jag egentligen vill säga är att alla förtjänar en andra chans.

"Jag har inte direkt några planer inför helgen"
- tänkte jag för en kort liten stund och sedan insåg jag att jag kommer att vara tvungen att välja bort en del moment. En sak är säker, vid något tillfälle ska jag steka renkött på muurikkan, kasta köttet i ett pitabröd, hälla dressing över och försöka äta utan att grisa. Till, ska jag dricka varm choklad med punch alternativt Minttu. Husfest är det. Promenera på elljus-spåret skulle jag. Sedan lovade jag att hälsa på svärmor också? Kanske jag skulle laga renen hos svärmor och dricka varmchokladen på promenaden till husfesten? Två, nej jag menar, 5 flugor i en smäll!

Fullt upp!

...har alltid gjort mig lycklig.
Mjuka halsdukar, skogspromenader, mustiga grytor, lurviga filtar, tofflor och ljuslyktor. Kanske är det så att uteblivandet av dessa element påverkar mig för - den här hösten verkar bestå av allt utom de ovan uppräknade. Det är mest bara måsten. Fastän jag vill gå på den där skogspromenaden, plocka den där svampen och laga den där grytan verkar tiden vilja något helt annat. Visserligen plockade jag äpplen härom helgen och (hur det nu är möjligt) så har jag och Anton kommit varandra ännu närmre och har en ännu bättre realtion. Det finns en hel del att vara lycklig över - helt enkelt.

Något som till en början kan kännas lite motigt - kan göra en helomvändning.
Dagen började som vanligt med den här outhärdliga tröttheten jag befinner mig i, den som tar för mycket kraft av mig. Nu lider dagen mot sitt slut och jag är mer positiv än jag varit på 3 veckor. Detta tack vare min stora kärlek och hans vänner. Detta tack vare att jag just insåg - varför låta något så banalt som überlångt blodvärde ta ned mig från toppen. Helgen stundar och temat är även denna gång, kärleken. Kärleken.

Gammalt blir till nytt
Storstäd har skett på Guiden, jag har lite nya vackra saker på mitt skrivbord och har fått en trevligare plats. Allt känns så öppet. Det är mycket på G på Guiden. Vi har flyttat lite möbler, jag har satt fram lite ramar och plötsligt så känns allt gammalt nytt och inte ens nött. Små medel. Det är vad jag uppskattar mest. Stora förändringar med små medel. Det som kräver tanke och omsorg - och det är HELT gratis!

Svimma inte nu, men vi spenderar helgen i Boden.
Konserter, bröllop, middagar och bio är inkluderade i helgens vistelse i Boden. Anton tar med gitarren och spelar en trudelutt när Fredrik och Sara blir ett. Jag bakar tårtan och fotograferar. Det är något av det bästa jag vet. Att kunna bidra till att ens vänner får det där lilla extra. Precis som med Johannas bröllop, eller Antons spelningar, eller vänners företagsprofileringar. Det är faktiskt det bästa jag vet, näst efter musik och Anton. Dårå.

Jag sa nog kanske för mycket
Som ni vet spanar jag hela iden i kommande trender eftersom jag gör mode-reportage för Guidenmedia. Det är rätt vitkgit att föregå med gott exempel då man ska leka trendspanare. Sammet och skira nnude-färger är vad som gäller. Jag pratade om att min garderob ljusnat, liksom håret och sminket. Men jag ångrar mig. *Skrattar*

IM BACK TO BLACK & LEATHER!


Igår vad det 169 och idag 17?
Är jag så tråkig..

Den här bilden är oslagbar och jag är en väldigt stolt vännina


Johanna Jakobsson
Man möter alltid olika människor genom livet. En del liksom greppar tag. En del finns där alltid, vad än som än händer. Det är dom vännerna vi ska vara rädda om. Ofta är det inget uttalat. Det är en känsla man känner. Den känslan känner jag för Johanna Jakobsson. En sann vän och jag älskar dig mer än du kan ana. Nästa mål - resa till Peru i December.

60 nya besök igår - inte illa pinkat för en avdankad bloggräv som jag.
Jag har väl sällan något intressant att förtälja, skulle jag vilja påstå, med en gnutta förhoppning om att jag inte har kvar mina läsare från sexbloggsperioden. Det är väl ingen hemlighet att jag fick det rätt hett om öronen på grund av att jag var brutalärlig och dessutom framgångsrik i mitt  skrivande ( av någon osedvanligt sjukt anledning). Turligt nog var det en övergångsperiod i mitt liv. Till mångas besvikelse går jag inte längre ut och har inte druckit champagne mer än en gång på 2 år. Mina kläder kommer från H&M och jag har lagt på mig en del kilon. Min fokus ligger på karriären och den stora kärleken - Anton Boström. Till ytterligare förtret för flertalet är jag heller inte inblandad i några konflikter. Jag måtte sannerligen vara en stor besvikelse för bloggvärlden. Ingenting att skvallra om och ingen att klanka ned på. Men lugn bara lugn, en del ser till att hitta på saker istället.

"Vart har Elin Landström tagit vägen"
Ni kan vara lugna jag har inte försvunnit. Jag har bara ljusat upp mitt hår i en mjuk brun ton och det finns inte längre svart smink i min necessär. Mina kläder är lätta och färgglada och jag anser att det finns viktigare saker i livet än lyx. Fokus ligger på familjen, livet och framtiden med den mest fantastiska personen jag mött. Han som fick mig att hitta mig själv. Han som gjorde mig komplett. <3

Idag är mitt liv fyllt av kärlek och fantastiska människor. Kontakten med min familj är återupprättad och jag har hittat My perfect match. Alla kan göra omprioriteringar i livet - det känns som om jag har gjort en helomvändning. Jag vet vad som är viktigt. Och har aldrig varit lyckligare....

Tack till alla er som förgyller mitt liv!

"Förlåt att jag kanske inte har varit så go ikväll men jag är så uppslakad av din familj"
Fredag eftermiddag begav vi oss mot Överkalix. Dryga 30 mil och 2,5 timmar senare var vi framme vid en uppdukad buffé och kalla öl. Familjen tog emot Anton med öppna armar och jag fick inte en syl i vädret. Det hade inte knnat bli mer lyckat. Dom fann varandra direkt. Den här helgen har lett till massvis med bra saker. Särskilt att jag och Anotn kommit varandra än närmare. Nu är också han en del av min familj, så som jag är i hans.

Dom tre små-stora orden betyder mer än någonsin.

Precis som nyår när jag var barn
Den här helgen har verkligen passerat i lugnets tecken. Middagar, äppelpaj, film och en liten roadtrip. Lull-lull hemmavid och massvis med kärlek. Vi lagade inbakad oxfilé som min mamma och moster gjorde till nyår när jag var barn. 80-talets rolls royce. Lika gott som jag minns det.

Glömsk
Jag kan sannerligen säga att jag har tagit semester psykiskt. Jag är medveten om att jag har jobbat lite väl hårt men det känns som om jag behöver göra det inför det stora sommarnumret och semestern. Ska tidningen ligga ute i två månader är det då fan bäst att den ser bra ut. Det är ju detta nummer som flest nationaliteter beskådar. Jag undrar bara varför är det så att det lätt blir en sovmorgon för mycket när semestern börjar närma sig? Jag förstår verkligen inte de människor som väljer att INTE ta semester. Jag behöver ladda batterierna annars håller inte huvudet och jag blir glömsk.

Semestern
Anton kommer att må som en prins på min sememester. Ligga på sofflocket är inte min grej. Han kommer att ha frukost, lunch och middag serverat i en månad framöver. Balkongen kommer jag att renovera och, om jag får, kanske även trixa till någon snygg tapet i hallen. JAG VILL HA SEMESTER!

Raodtrip
Efter en hård arbetsvecka har jag äntligen fått helg. Anton och Jens kommer från Skellefteå för att hämta upp mig i den skinande nya Bmw'n. Roadtrip, hemmamys och pyssel. Kan det blir bättre så här inför trycktider. Snart, snart är det semester. Då bär klackarna mot Skellefteå och där blir jag under i stort sett hela min semester. Förutom någon avstickare till Överkalix och Kalix. Första sommaren, i lugn ochro - hemma i vårat vackra Sverige!

Surströmming & Jorgubbar
Nej, det är inte någon ny kulinarisk smaksensation. Jag ville bara förmedla att jag igår hade surströmmingspremiär. Det var hur gott som helst. Inte nog med det så inhandlade jag vad som visade sig vara årets godaste jordgubbar och fungerade upperligt som efterrätt tillsammans med lite vispad grädde.


11 besök - Det svänger

Karma
Jag blev jätteglad idag när jag öppnade mailen. Outtalat brukar jag inte tillåta sådant som är utom min makt att tynga ned mig på något vis, men som jag skrev i ett tidigare inlägg är jag inte omänsklig på något vis. Snarare tvärt om. Klart att negativa saker påverkar mig även om jag inte alls visar något. Just nu, finns det inget negativt fält kvar i mitt liv. Vet ni hur underbart det känns? Det var bara en liten, liten sak som bestod. Men med lite tålamod löser sig det mesta. :)

Det är bara två veckor kvar, det är bara två veckor kvar.
Huvudet behöver semetser men kroppen går på högvarv. Sommarnumret är på G och det märks på oss alla, här på Guidens kontor. Det innebar att gårdagens samtal var mer än glädjande. Anton kommer och hämtar mig på fredag. Vi ska Cruisa lite i hans nyrenoverade bil. Ingen buss, öl, grill och absolut inget arbetsrelaterat. Det behövs! Men.. jag älskar mitt jobb.

Allt är vad du tillåter det att vara
Bara jag får stanna till och tänka så vaknar den här positiva inställningen som jag alltid har. Precis som alla andra kan jag blir orolig. Det hjälper alltid för mig att ta en liten, liten stund för mig själv. Allt handlar om hur man vill att saker och ting ska vara. Eller rättare sagt hur man tillåter situationer att vara.

Hemtrevnad
I helgen flyttade vi en del av mina möbler till Skellefteå. Det blev jättefint. Dock fick jag inte med mig bilder på köket och hallen. Hallen är nästan det som blev bäst. Men ni får en liten titt på matsal, sovrum och vardagsrum. Resten får bli en annan gång. Resterande av mina möbler flyttar jag in hos Mirja. Vi flyttar nämligen ihop om tre månader. Kanske än mer snart om jag får bort min lägenhet snabbt. Det är väl inte illa? Jag bor alltså med dem två mest fantastiska personerna på denna jord. Kan man ha det bättre? Jag tror faktiskt inte det. Även om Anton tyckte att jag kunde flytta till honom istället. (ler)

Alla vinner på det
Jag och Mirja delar på en hyra och Anton får ha mina möbler som inte ryms där. Dessutom får jag ett större kök där jag kan ha mina återkommande middagar med nära och kära. Har man en passion för mat - kan man inte ha en kokvrå. Så när jag tänker efter, gynnar det faktiskt hela min bekantskapskrets. Mer gourmetmat till folket!

Soliga hälsningar från Prinsipesan!

Jag har haft en helt fantastisk helg. Jag kanske börjar bli tjatig men. Min älskade göt verkligen allt gyllene. Till och med de tråkigaste måsten blir roligt tillsammans med den mannen. Tyvärr slutade helgen med en rejäl låsning. Det small till i ryggen och jag fastnade. Min underbara Karl la sig bredvid mig på golvet och strök mig i håret. Ringde runt lite och fixade snabbt in mig på en akuttid hos den lokala kiropraktorn. 20 min senare kunde jag röra mig igen. Men under besöket var Anton. Så underbar. Frågade om allt som kunde tänkas underlätta för mig och fick till och med en kurs på hur man masserat den muskeln som är för kort för mig. Ingen har bemästrat vara så kärleksfull emot mig. Det liksom bara tindrar. Som jag älskar denna man. I helgen blir det mjukkakebak, middagslagning, dop för Johannas Liam, tårtbak till Mirjas mamma som fyller 50 och garage-time. Hoppas på lite rep också. Var för länge sedan jag hängde med bandet. Kort och gott! Kan man ha det så här bra! P.S midsommar verkar ska spenderas i Skellefteå i min mosters och kusins stuga tillsammans med Mamma och Martin!

Helgen börjar motvilligt dra sig mot sitt slut. Efter en mer än lyckad personalfest med grundstenar som gott sällskap, god mat, champagne och somriga drinkar var det bara ett bege sig hemåt för att lapa sömn innan avfärd mot Skellefteå. Igår gick flyttlasset även om vi noga valt ut vad som ska med och inte så är det alltid jobbigt att flytta. Jag somnade till och med sittandes igår kväll. Anton gav mig massage efter det lilla jag hade burit och vips så nickade jag till sittandes framför honom i soffan. Ni skulle se hur fint det är här. En sak kan jag tycka är positivt med mitt gamla jag och det är, visst jag förköpte mig men fasikken så fint vi får det. Gamla ansikten man kan minst sagt säga att den var en trevlig fredag med Guiden. Brännastrand höll hög standard på både mat och service. Jag träffade många gamla bekanta och bjöd även gammel, gammel svärmor och svärfar på en drink. En mycket uppskattad kväll. Särskilt trevligt var det att träffa Martin, en mycket gammal god vän. Prata lite gamla skolminnen är aldrig fel. Fräsch och pigg såg han ut. Synd dock att han avrundade kvällen innan Anton anlände. Nej nu ska jag göra frukost till min karl. Ni ska få lite bilder framöver på hur fint allt blir. Puss och kram! P.s det blir lite röriga inlägg från mobilen. Hoppas ni har överseende. Och tack för visat intresse. 200 trogna läsare redan.

...efter min gumma
Jag är i skrivande stund i full gång med att planera firandet av Mirja. Min bästa vän som drog på en weekend till U.K och lämnade mig ensam kvar - oförmögen att fira hennes dag. Nej skämt åsido. Hur firar man någon som betyder SÅ mycket som hon faktiskt gör? Jag har en saftig rådjursstek i frysen. Kanske man skulle göra en kalasmiddag utav den? Men helt ärligt, ingenting känns gott nog för denna fantastiska människa.


210 besök

Då var det bara lappen kvar
Jag var mitt uppe i mitt bilsökande. Stora frågor. Vad ska en 28-årig tjej, som ska pendla mellan Skellefteå och Boden, köpa för bil? BMW är ju min stora passion men när det väl kommer till kritan och du ska finansiera ett bilköp. Ja, då blir man inte fullt lika uppkäftig. Efter många om och men ringde jag på två olika Volvo v50 av årsmodell 2006 och 2007. Min enda tanke var att jag vill ha en säker bil som håller länge och är billig i drift. Ju mer jag tänkte på det, desto snålare blev jag. Bilen blev äldre och äldre. Tillslut ville jag inte alls köpa bil. Jag flyttar och sparar och kämpar för att få så lite utgifter som möjligt för att få ett så roligt liv som möjligt. Men så händer det något. Jag har fått en BIL! Jag har fått en ur-gullig BMW 320. Midnight blue. Jag kan konstatera - då var det bara lappen kvar.