abitof

Vad tänkte jag med?
Med en lugn dag på jobbet hamnade jag i ett litet inspirationsrus och i ett svagt ögonblick drog jag iväg ett sms till Mirja. Som jag senare kom att ångra. ”Jag ska måla dig”. Sagt och gjort satte jag mig ned för att måla en utav de personerna som betyder mest för mig. Ni kan inte förstå vilken prestationsångest jag fick. Jag har min mentala bild av hur Mirja ser ut. En bild som bygger på känslomässiga band och även det visuella. Jag kommer aldrig att kunna måla den Mirja jag känner, men jag kan göra ett porträtt på henne. Och så här blev det. Nedan kan ni även se hur hon ser ut IRL.


Tack till Fredrik som hjälper mig med penselinställningar!

Det skall målas på Åbergsleden
Jag vet inte vad som tog åt mig, men måla ska jag i alla fall göra. Inte på någon vägg denna gång. Massvis med tavlor. Moving Faces. Härligt med lite inspiration. Det är vad som händer när livet plötsligt känns lite enklare. Jag har en ny regel nu. I en månad framåt är mitt eget intresse viktigast. Inte Jannices, inte Mirjas, inte Cissis. Känns märkligt. Andra är ju alltid viktigare. Så är jag. Men. Det är prioritering Elin nu. Under denna period ska jag färdigställa mina projekt. Jag kan i alla fall avslöja ett av dem. Målningarna som jag redan förtäljt. Ok. En till. Renovering av mitt sovrum som tar fart ikväll. That’s all ya’ll g’na no’!

Skapa nytt?
Dödskallar har ju alltid av någon outgrundlig anledning varit min starka sida. Märkligt med tanke på att jag inte gillar dödskallar själv. Nu vill alla vill ha goth-death. Det är en trend som är fruktansvärt eftertraktad på marknaden. Bleeding Cowboy (typsnittet) börjar nästan vara överexponerad. Den finns till och med i tv-reklam. Men vem har gjort typsnittet? Dom lär ha tjänat en hacka på det.


Klicka på bilen eller namnet för att komma till SortingTragic

Se så vackert den brinner...
Vad gör man inte för att komma ifrån kylan som kommer redan i agusti så här långt norrut. Vi omger oss av halsdukar, filtar, tofflor, koftor och gigantiska tekoppar. Jag har alltid fascinerats av Biometanolspisar. Och nu har jag en egen!

"Ta det bara lugnt så kommer det ska du se"
Detta är ett par betryggande ord som jag har fått höra ett antal gånger sista månaden. Problemet var att jag slutade lyssna, eftersom jag är en person som inte alls tycker om att vänta. Jag är ivrig. Men efter ett glatt samtal idag är jag positiv i den saken. Jag kanske ska vara mer tålmodig - helt enkelt.
Ännu mera positiva saker med andra ord!

100% Service
Jag måste bara berätta. Det blev så att jag fastnade framför datorn över lunchen. Sedan började kunderna trilla in och jag blev helt enkelt fast. Sedan kom en liten lucka och jag sprang ned till Dagoberts Mackbar för att inhandla provianter. Väl vid övergångsstället tryckte jag på knappen, inväntade grön gubbe och gick över. Gick in på Dagobert, beställde min macka och betalade och när jag kommer ut, är det fortfarande grön gubbe! Det kallar jag service!

Tänk att det kan vara så enkelt att finna obeskrivlig harmoni.
I veckan har jag sovit lite dåligt och varit väldigt trött. I går kväll anlände min älskade. Omfamnande. Det går inte att förklara. Utvilad. Bubblande. Dessutom stundar världens bästa redaktionsmöte. På lunchen skall jag inhandla provianter - det kommer att bli Guidens bästa möte hittills. Och i afton? I afton kryper jag ned i Antons famn igen. Kan det bli bättre, kan det verkligen det?


OBS! Glöm inte att kika förbi nya Brännastrand!

...eller helt enkelt bara kreativ
Det ska sys kuddar och lagas middag samtidigt som vi förmodligen kommer att skratta åt min enorma teknikalitet och överdrivet långa stubin. Det blir fraternisering på hög nivå.

Kreativitet förlänger livet
Det är inget snack om saken. Det är nämligen vetenskapligt bevisat. Om du nu inte är en depressiv person som lyckas ta livet av dig och blivit känd för dina konstverk som tydligt uttrycker din enorma aggressivitet och pessimism. Det verkar vara lite antingen eller med konst och kreativitet. Vi konstnärer tenderar att vara lite galna. Eller så är det helt tvärt om. Vi är lyckligare. Känner mer, lever längre och är mer intelligent än dem flesta - jag tillhör definitivt den sistnämnda skaran.

Men ett kuddparadis - det är mer i min smak
Jag har två hjärtan i mitt liv. Mirja är ett av dem. Igår bestämde jag mig för att börja packa upp de kartonger som uppenbarligen tynger henne. Kartonger med böcker. Böcker kan sannerligen i all enkelthet vara otroligt vackra. Mitt i detta hav, av allt från Hello Kitty till rysare av Stephen King, fann jag en särskild liten bok. En rosa, i ett mer stående format. En som syns i bokhyllan eftersom den inte matchar de andra ryggarnas höjd."Sy din kudde". Och vips så hade jag glömt min goda gärning och var fast i både mönster och tyger. Upprymd av härlig inspiration har jag drömt om fluffiga kuddar hela natten. Det blir Ohlssons tyger idag och jag kan lova att det kommer att bli ett kuddparadis som alla välkomnar.