abitof

"Jag går hellre på gatan än till socialen"
Om du hade sagt till mig att jag skulle stå här jag står idag för ett och ett halvt år sedan skulle jag ogenerat kallat dig lögnare. Jag hade förmodligen blivit upprörd och sagt att jag inte behöver upplyftande kommentarer om en framtid som inte finns. Samtidigt som jag fightades med försäkringskassan - sades socialen vara ett alternativ och kronofogden osade runt hörnet. Jag var lämnad och bedragen och hade begått mitt livs misstag - inte uppskattat människorna i mitt liv. Jag var minst sagt inte i närheten av stå upprätt. Men någonting hände inom mig. Jag kan inte förklara vart ifrån min energi kom. Det är så enkelt att jag vaknade en morgon och kände att nu får det vara nog. I den stunden vred jag på volymen på stereon och glad musik strömmade ut i min takvåning. Jag log hela vägen till min praktikplats den morgonen.

Nu sitter jag här ett och ett halv år senare och kan inte riktigt förstå att jag är där jag är men en sak vet jag. Jag har kämpat för det och är värd allt det fina jag har omkring mig - på alla sätt och vis. Visst finns det bitar kvar att jobba med. Det bor en liten pessimist inom mig. Hon som "måste ha minst ett minus för att vara glad över plussen", som Helena sade.

Att tänka på...
Kommunikation mina vänner - det är vad som tagit mig dit jag är. I kombination med självdisciplin och vanligt folkvett. Vart vägen bär har jag ingen aning om, men jag är inte klar på långa vägar. Mina ambitioner växer för varje dag...

Här har ni min nya bil. Lördag morgon åker vi till Umeå och hämtar den.
Inte illa för en avdankad bloggräv/grafiker.

Stressigt schema men fantastisk liv
För mig som jobbar på ett månadsmagasin kommer julen lite tidigare än för er övriga. Vilket jag, som älskar julen, inte misstycker till. Saken är den att även min privata planering drar igång en månad tidigare. Jag har stenkoll på läget med andra ord. Att man har stenkoll på läget ska inte beblandas med "gott om tid". När jag tittar i min almanacka blir jag mörkrädd. Det börjar pusslas på halvtimmar nu. Och när ska jag klämma in alla familjebitar som finns i mitt och Antons liv? Efter kabareten den 26, mellan 23.00 och 09.00 hittar jag en gemensam och mindre blygsam lucka.

Min gamla ungdomsvän har startat en restaurang. Jag kan säga att det inte är det enklaste att klämma in en middag där - trots att jag har ett presentkort på över 1000:-. Men det kanske går att klämma in efter lunchen, innan middagen och konserten på söndag - you get the pic.

Nu får ni inte tro att jag sitter här och klagar över presentkort, hotellvistelser, konserter, nagelförlängningar, kabareter, middagar och fotograferingar som späckat min kalender. Jag klagar över tiden. Det finns så mycket mer som jag vill hinna med. Jag är lycklig över att ha möjligheten att unna mig dessa saker på stadig basis.

My Missons:

• Boka in middag på Suzie Q's tillsammans med Anton.

• Finna tid för nya naglar inför jul & nyår.

• Pussla ihop syster & mor + respektive och bror + mig på Antons kabaret.

• Gå på kabareten med Antons familj.

• Åka på weekend inkl. show på Piteå Havsbad.

• Renovera nya lägenheten (p.s 360 i takhöjd)

• Flytta.

• Bli klar med körkortet.

• Köpa bilen. (Nedan)

Gastronomiska fynd, musikalitet på hög nivå, kändissvett och babyspya.
Kan tyckas vara en provokativ rubrik men det är faktiskt några av de elementen som helgen bjöd på. Vi började resan på Lidingö. Lagade middag hemma för att vila upp oss efter den långa resan. Lördagen spenderades på en helt fantastisk liten restaurang. Azafrán. Rekommenderas varmt. Tapas från Spanien, bra service och extremt prisvärt. Det tog inte lång stund förrän Anton hade musikabstinens så vi åkte iväg till Gröne Jägaren (hammarby-puben) för att lyssna till Antons ljuva stämma. Frank Sinatra, Thats Life - ljöd nog för första gången inom dessa väggar. Jag kunde hålla mig från att skrika AIK. Anton fick stående ovationer och ingen blev knivhuggen. Sedan blev det Eurodisco och taxi hem till Lidingö.

Shoppingsöndag - inte min dag. Grabbarna fyndade och blev riktigt snygga emedan jag mest irrade omkring mellan allt folk som trängdes. Jag gillar Norrland och internet-shopping. :P

Måndag - helt vansinnigt god middag hos Caroline som har en sprudlande glad liten son. Edvind charmade brallorna av oss! EN natt hos Caroline sedan drog vi iväg och dejtade Antons polare på ett café som serverade helt vansinnigt mycket foccaccia!

Alter fuckin' Bridge
Efter ett evigt armbågande hade vi de bästa platserna i hela arenan. Rakt framför scenen där det till och med gick att kommunicera med bandet. Kvällens höjdpunkt var när ingen mindre än Slash tågade in på scen och spelade vidare med bandet. Visst måste jag erkänna att kyssen till denna låt, live, djup ögonkontakt och tårfyllda ögon är något utav det finaste jag upplevt! Kvällens avslut och nattens början gjorde inte saken sämre. Djupa samtal till tända ljus och hummervickning.