abitof

Nu menar jag inte ståhej utan livet jag lever
Helgen passerade med bravur. Listan var lång och allt uträttades förutom tre-rätters på tu-man-hand. Guidens personalfest var till belåtenhet, sång, dans, mat, gott att dricka och trevligt sällskap. Alla de elementen som gör en lyckad kväll storartad. Söndagen höll inte lika högt tempo. Av förklarliga skäl. Skrovfrukost, Resident Evil 3D, popcorn-middag och soffhäng. Precis lagom.

Svårslagen charmör
Men nu, nu är det plötsligt måndag och jag har fått aningen för lite Anton i helgen. Därför åker jag ned till Skellefteå på fredag och då, då är det jag som lägger på charmen. Han är svårslagen den där Anton, som åkte till Luleå för att köpa mig en klänning och traskade in genom dörren med en röd ros i ena handen och en Gina Tricot-påse i den andra. Jag får väl ge han studiotid, köpa en gitarr och bjuda Alter Bridge på middag - så ligger vi ungefär lika.

Vanligtvis är det Antons Cabaret som gäller. Fredagsshowen sker i vanlig ordning men, på lördag blir det någonting annorlunda. Anton kommer hit till Boden och kommer att sitta i publiken för en gångs skull. Ett par ungdomar från Boden har nämligen dragit igång en show, The 70s show som hade sin premiär igår. Än så länge är bara 3 föreställningar uppsatta så passa på, läs mer och boka här!

Wohoo! Vi ses där!

..att vi är normala, men jag hoppas att ni älskar oss iallafall
Jaha, mina kära. Då var det torsdag idag. Vilket innebär att det är fredag i morgon. Helgen spenderas i Boden denna gång. Detta eftersom Guidens personal ska svänga de lurviga på The 70s Show. En fabulös helg att se fram emot med andra ord. Naturligtvis kommer vi att intaga bubbel. Det är alltså inte bara i kropp och själ det bubblas - utan även i magen.

Ta det nu bara lugnt
Jag har inte insett hur jävla kul jag har haft tillsammans med min allt utom normala vapendragare - Anton Boström. Vi är inte lagom någonstans men glömmer inte heller bort hur viktigt  det är att ha kul.

Blubb blubb :D

Skapa nytt?
Dödskallar har ju alltid av någon outgrundlig anledning varit min starka sida. Märkligt med tanke på att jag inte gillar dödskallar själv. Nu vill alla vill ha goth-death. Det är en trend som är fruktansvärt eftertraktad på marknaden. Bleeding Cowboy (typsnittet) börjar nästan vara överexponerad. Den finns till och med i tv-reklam. Men vem har gjort typsnittet? Dom lär ha tjänat en hacka på det.


Klicka på bilen eller namnet för att komma till SortingTragic

...kärlekens rus människan söker efter...
För ungefär ett år sedan mötte jag Anton. Alla som känner mig vet att jag inte tror på slumpen. Det var heller igen överraskning att vi båda genast kände en oförklarlig dragning till varandra. Våra vägar var ämnade att mötas - så är det bara. "Jag vet vem jag är när jag är hos dig" - som Melissa Horn sjunger är något som känns i min själ. Även om vi inte alltid är perfekta vågar vi vara - jag - när vi är med varandra. Min själ har fått ro. Vad framtiden är för oss får helt enkelt tiden utvisa men jag vet att jag har hittat min vän för livet. Det är något man inte vet förrän man har varit där. Egna utvecklingen tar i början en rasande fart och man känner sig plötsligt färdig som människa. Mitt i allt blir allt lugnt och enkelt. Grunden är byggd.

... eller är det något större?
Plötsligt står jag här och inser att allt jag längtat efter, allt jag vetat - har byggts på okunskap. Plötsligt står jag här och inser vad som är viktigt i livet. Det sägs att det är med åldern det kommer. Men jag tror inte att det har med ålder att göra. Insikten kan komma hur gammal eller ung du än är. Det är livets alla misstag, livets alla omvägar och motgångar som gör att du tillslut hittar rätt. Ingen vet vilken väg man ska gå förrän man tagit rätt. För att ta rätt måste du även veta vilken som är fel - inte sant?

Alla erfarenheter innan nuet har varit en hejdundrande resa för att finna mig. Det är här livets rus börjar."So spread your wings and fly away".

...världen kunde vara lika enkel som jag ser den.
En del behöver näsbrännor och örfilar emedan andra helt enkelt vet vad som är rätt. Men jag säger som jag alltid har sagt och som en gammal vän till mig en gång sade. Det är våra misstag som gör oss mänskliga. Det kan vara så att jag drog iväg alla misstag (för hela livet) i ett och samma svep, för några år sedan. Vilket gör att dom verkar vara mer frånvarande nu. Det verkar synnerligen som om jag har lärt mig av dom. Vad jag egentligen vill säga är att alla förtjänar en andra chans.

Eftertraktade "Certificates"
Om jag läser mitt tidigare inlägg och kombinerar det med vad jag nu har för tankar ser jag genast ett mönster som liknar bipoläritet. Jag är lika förvirrad som vanligt. Den som hänger med på mitt tåg borde tilldelas ett OS-Guld. Nåväl. Helgen har bjudit på en hel del idéer. Vi (jag & Anton) har funderingar på att dra till LA. Där finns en musikskola som får oss på kort besök, i mars. Tanken är att Anton ska ta sig in med bravur och utvecklas under några månader. Jag däremot funderar på att läsa Web-design. En intensivkurs. Frågan är bara om det finns någon som kan (Läs: försöka göra ett inte ens i närheten så bra jobb som mig och) ta över min roll här på Guiden om jag skulle vara borta en månad för att bli bäst i Sverige på web-design. Eller om jag klarar mig utan Guiden i en månad är ju inte heller så säkert. Tidningen är mitt liv! Sen kommer familjen och Anton. :P Nåväl - Tiden får utvisa om jag kan skryta med höga studieskulder och eftertraktade "Certificates".

Livet upphör aldrig att förvåna mig.
För en tid sedan vändes mitt liv upp och ned för att sedan få mer rätsida än någonsin. Några dagar senare blir allt pannkaka igen för att i nästa stund resultera i ännu stabilare mark. =) Jag har nog aldrig tidigare varit så här förvirrad. Det är minst sagt en berg-o-dal-bana, utom min kontroll. Frågan är om man bara ska gilla läget. Jag förespråkar att man inte ska bekymra sig för det man inte kan kontrollera. Men jag lever inte efter det. :) Det enda som påverkar mig är det jag inte kan påverka. Lustigt.

"Jag har inte direkt några planer inför helgen"
- tänkte jag för en kort liten stund och sedan insåg jag att jag kommer att vara tvungen att välja bort en del moment. En sak är säker, vid något tillfälle ska jag steka renkött på muurikkan, kasta köttet i ett pitabröd, hälla dressing över och försöka äta utan att grisa. Till, ska jag dricka varm choklad med punch alternativt Minttu. Husfest är det. Promenera på elljus-spåret skulle jag. Sedan lovade jag att hälsa på svärmor också? Kanske jag skulle laga renen hos svärmor och dricka varmchokladen på promenaden till husfesten? Två, nej jag menar, 5 flugor i en smäll!

Fullt upp!

Man kommer långt på ett stort hjärta
Vilken succé Boden gjorde under gårdagens Idol. Musikaliteten är något som inte är en bristvara i min nuvarande hemort. Det är alltid musik omkring mig. Musiken gör mitt liv lättare att leva. Speciellt när människorna jag tycker om och bryr mig om får chansen att visa sina goda förmågor. Jag vill passa på att gratulera underbara Björn som verkligen förtjänar sin plats i finalen. Jag kommer att rösta mig pank och jag hoppas att ni andra också gör det. Men få inte storhetsvansinne (pekar med hela handen på Björn).

Nu sol och sedan mys med Luma! P.S Det är snart torsdag, snart är jag i famnen på min underbara älskade!

I väntans tider
Här går jag, i väntans tider, försöker använda den så effektivt som det bara går för att få den att passera. För att få helgen att vara runt hörnet. För att få dagen att vara fredag och klockan att vara runt fjortontiden. Tiden då jag är som spralligast. Då jag står och hoppar på samma ställe uppe på kontoret. Ivrig väntan på bussens avfärd, som sker strax efter klockan sexton. Men. Det är bara tisdag mina kära. Bara tisdag.

...har alltid gjort mig lycklig.
Mjuka halsdukar, skogspromenader, mustiga grytor, lurviga filtar, tofflor och ljuslyktor. Kanske är det så att uteblivandet av dessa element påverkar mig för - den här hösten verkar bestå av allt utom de ovan uppräknade. Det är mest bara måsten. Fastän jag vill gå på den där skogspromenaden, plocka den där svampen och laga den där grytan verkar tiden vilja något helt annat. Visserligen plockade jag äpplen härom helgen och (hur det nu är möjligt) så har jag och Anton kommit varandra ännu närmre och har en ännu bättre realtion. Det finns en hel del att vara lycklig över - helt enkelt.

Årets - kanske tidernas - lärdom
En sak som kom till min kännedom härom dagen - är att jag lätt låter mig svepas med i andras förhoppningar/förväntningar och glömmer bort att tänka på "Vad Elin vill".  Jag vill inte göra någon besviken och nickar ofta instämmande. Nu pratar vi inte om att välja smaken på glassen på Coop. Vi pratar barn och liknande gigantiska steg. "När får jag bli gudmor, när får jag bli moster, när skall ni flytta ihop". Lugna sig nu! Vi är unga, i början av livet med vingar som vill breda ut sig. Vi - par sedan januari, lär fortfarande känna varandra. Framtiden är inte aktuell. Det är livets rus som hägrar. Upplevelser och nyfikenheter - tillsammans!

Jag ÄR en poet.

Hannes nykläckt    Oskar och Hannes  Inte fullt så nöjd kanske



Oskar fyller 10 - hur jävla fort går tiden?
Snart beger vi oss mot Kalix för att fira min systers son. Presenterna ligger här på mitt skrivbord på jobbet. Han lär bli nöjd. Väl i kalix blir det god mat och logi för att på lördagen förhoppningsvis hinna med ett bsök till kusin. Skellefteå och lugnet härgrar därefter. Kräftor och kärlek. Kärlek är som sagt temat för helgen.

<3

Något som till en början kan kännas lite motigt - kan göra en helomvändning.
Dagen började som vanligt med den här outhärdliga tröttheten jag befinner mig i, den som tar för mycket kraft av mig. Nu lider dagen mot sitt slut och jag är mer positiv än jag varit på 3 veckor. Detta tack vare min stora kärlek och hans vänner. Detta tack vare att jag just insåg - varför låta något så banalt som überlångt blodvärde ta ned mig från toppen. Helgen stundar och temat är även denna gång, kärleken. Kärleken.

Gammalt blir till nytt
Storstäd har skett på Guiden, jag har lite nya vackra saker på mitt skrivbord och har fått en trevligare plats. Allt känns så öppet. Det är mycket på G på Guiden. Vi har flyttat lite möbler, jag har satt fram lite ramar och plötsligt så känns allt gammalt nytt och inte ens nött. Små medel. Det är vad jag uppskattar mest. Stora förändringar med små medel. Det som kräver tanke och omsorg - och det är HELT gratis!