abitof

Ett enda stort smörgåsbord med obegränsade valmöjligheter
Helt otroligt egentligen, när man är vuxen är livet likt en saluhall. Det är bara att välja och vraka. Vad du vill bli, vem du vill vara. Ett jättesmörgåsbord med möjlighet att välja exakt vad man vill. Ingen dröm är omöjlig. Det är bara vi själv som sätter gränser. Bra och/eller dåliga val. Vad vi än gör är alltid valet helt fritt, i varje situation vi befinner oss i. Självklart kan vi inte välja att inte vara med om en naturkatastrof eller en bilolycka men vi kan välja hur vi gör mitt i det, hur vi går vidare efter det och vad det kommer att ge oss i framtiden. Mitt val är idag träning efter det och myspys med en av de finaste människorna jag känner till.

Vad väljer du att göra idag?

En liten betydlig gåva
Som ni kanske vet har jag legat hemma sjuk, i "tröstpris" fick jag ett par fluffiga tofflor som matchade min One-Piece men även ett halsband med ett fint budskap. Jag vill verkligen tipsa er om Dogeard. Det finns obegränsat med budskap och många av deras smycken finns för en god sak där en liten slant går till välgörenhet. Jag vet i alla fall att jag uppskattar mitt Wishpers - någonting så ofantligt!

Nu är det helg - frid & Lycka!

PAUS!
Nu går det undan. Manusstop på tidningen, slutspurt på galan, slutspurt på teori och körlektioner och således slutspurt på körkort - förhoppningsvis. Tävlingen har startat (den okända men snart välkända). Skellefteå har uteblivit allt för länge nu. Jag har cravings efter ett buremål på X:et. Även efter Lina och Cissi. Underbara vänner. Men snart. Vilsamma trakter.

Det händer grejer - inte bara på jobbet och för mig utan även för dom jag älskar
Nu ska jag ta mig en cykeltur och jag ska röka under tiden, samtidigt som jag lyssnar på min favoritmusik. Är det något jag är bra på så är det att filosofera i min egen värld. Cykla slalom i takt med musiken och vicka på huvudet a la Stevie Wonder. Väl hemma ska jag ta mig ett bad och glädjas åt att det vackra som livet har att erbjuda. Jag ska ta hand om mina vänner, glädjas åt andras lycka och... wait for it.... plugga! Ha! Även livets små djävligheter får plats.

Frid & Lycka alla underbara!
Snart ger vi 250% - ni vet vem jag menar ;)

Jag vill tro att jag är en relativt positiv människa.
Ofta upplevs jag (i ärlighetens namn) som överdrivet positiv. Jag kan ta det. Det är något jag mycket hellre är - hellre det än att vara bitter. Om sanningen ska fram så... Ja, jag är positiv och lever i nuet, men jag är ALLTID förberedd på det absolut värsta tänkbara. Även om jag förväntar mig att allt jag älskar kan vara borta i morgon så ser jag till att leva i nuet. Det är betydligt enklare att vara positiv om man ständigt blir positivt överraskad. Jag har ingen aning om det är rätt sätt att leva. Men en sak vet jag säkert, tar man alls någonting för givet står man där en dag och ångrar sig. Jag tänker inte ångra mig. I eftermiddag hämtar min älskade Anton upp mig här i Boden, för avfärd mot Skellefteå. Jag ska suga åt mig varje liten sekund, njuta och visa hur mycket jag uppskattar livet.


Frid & Lycka!

Snart börjar det...
Det här nya livet som jag har snackat om. Det är närmare bestämt två stora händelser i mitt liv. En av dem är mer påbörjade än den andra. Nu snackar vi inga små grejer utan en mediacirkus som kommer att ta upp en stor del av min tid. (Nervöst skratt) Sjukt spännande - kan knappt vänta på att få avslöja till er alla!

Jihaa!

Vilken fest!
Även om Anton höll sig nykter och jag höll mig till folköl blev det en otroligt lyckad suring i år igen. Jag har ingen aning om hur många vi var men 30 personer skulle jag tro. Alla underbara och vansinnigt trevliga. Dagenefter-smaken i munnen var som väntad. Jag andades surströmming ur varje liten por/molekyl i kroppen. Tog mig en halv dag innan jag gillade mig själv igen. I det stora hela, sjukt lyckad helg. Mycket gjort i garaget och mys med finaste människorna, ingen nämnd ingen glömd.

... och smält glass
Ingen har väl missat att det är +30 i Bodegan. Solen skiner och turkiet-resorna avbokas.
Själv sitter jag instängd på ett välkonditionerat kontor med samma vanlig utsikt. Agda 90 med pattarna i vädret på ballen mittemot. Solsidan, hon bor på solsidan. Tröstar mig med en somrig bild.

Konsten att vara snäll - vi är våra relationer
Har ni läst boken? Den behandlar begreppet snällhet, som författaren menar inkluderar ansvarstagande, förmåga att säga ifrån och att hantera konflikter. I boken tar han avstånd från snällhet i bemärkelsen medgörlighet eller mesighet. Han betonar att genom att vara snälla mot andra hjälper vi samtidigt oss själva - snällhet blir därmed en form av upplyst egoism. Snällhet är den viktigaste enskilda framgångsfaktorn i våra liv, vilket gäller för både individer, grupper och samhällen. Vi är våra relationer och snällhet är något av det finaste som vi kan ägna oss åt.

Inte riktigt medvetet
Utan att reflektera har jag, efter att Caroliiine för flera år sedan skickade boken till mig, förändrat mitt sätt att vara. Jag vet att boken påverkade mig en hel del. Men det är först nu som jag verkligen har reflekterat över att jag faktiskt i stor utsträckningen lever efter Einhorns teorier. Och himmel så enkelt livet har blivit. Ta ansvar, säg ifrån och hantera konflikter stillsamt. Jag säger bara - läs boken! Vilken motivator och kreativism.

Jag har redan semester där uppe.
Ni skulle ha sett vad jag skrev igår. Oj. Nu gäller det att rycka upp sig inför den hutlösa slutspurten innan långledigheten. 2 utgivningar kvar. De tuffaste på året men samtidigt roligaste. Gyllene Vardag drar igång på onsdag. Då ska vi i ledningen sätta oss ned och välja ut artister, dansare, körer o.s.v. Det är helt galet mycket roliga saker som händer. Jag kan inte annat än längta. Framförallt till roadtripen. Vi har massvis med olika resmål vi vill ta oss an.

Kan dock inte låta bli att ha en liten klump i magen. Jag hoppas att semestertiden blir semester snarare än grop och nya tag.

Nej nu ska jag längta till roadtrippen!

Pattarna i vädret
Mitt emot kontoret, uppe på balkongen sitter hon. Agda 65. Iförd endast BH. Även om jag aldrig skule välja att sitta mitt i centrum och sola i en urtvättad BH på en balkong, kan jag inte låta bli att känna känslan av avund. Jag tittar ut genom fönstret från ett skuggbelagt kontor. Bländas av reflektionerna på solsidan. Kommer osökt att tänka på den kommande semestern. Strawberry diaquiri. Menthol-cigg och Piz Buin Mega Power Sololja.

Det finns få saker som ger som så mycket glädje som...
Att vakna en måndag morgon, känna sig utvilad och tillfreds är få förunnat. Även mig. På morgon vaknade jag innan väckarklockan ljöd och var allmänt nöjd med vad livet i denna stud har att erbjuda. Det är en gåva jag önskar er alla. Lite då och då vaknar jag till och inser hur mycket de människorna jag omges av betyder för mig. Det är då jag blir lugn och tillfreds. Det är då jag tar mig tiden till att visa vad jag känner. Allt från att skriva ett sms till att ge det dyrbaraste vi har - tid. I helgen har jag använt min tid väl och till det som jag älskar mest. Vänner, god mat & dryck och även 50/50 av mina och Antons intressen.

Att kombinera sina intressen
Enklaste vägen till en lyckad relation, anser jag är, kunskapen att kombinera era intressen. Anton älskar musik, mig och bilbygge. Jag älskar mat, mat, mat och Anton. Våra mest lyckade helger spenderas i garaget, musiken ljuder i högtalarna, brasan sprakar och maten tillagas över den, samtidigt som Anton ligger under bilen och ber mig skicka ett skjutmått, en fjortons nyckel, eller tretton var det visst.

Tänk att ett mess eller en kommentar på Facebook kan betyda så mycket.
Efter ett dåligt av slut på gårdagen var jag allt utom på topp. En Kärleksfull liten kommentar från min älskade var allt som behövdes för att jag skulle somna gott. Det finns så mycket små saker som gör så otroligt stor skillnad. Ett litet samtal med Lina som tackade mig, skjuts hem av Jannice, ett litet sms från Jens som berättar om en mysig kväll i verkstaden. En förklaring om vilka kunskaper min käresta bestitter och så är jag sprudlande lycklig.

Dagen började så bra
Kanske var det gårdagens avslut och nattens goda sömn som gjorde rivstarten i morse. Jag är fast besluten om att hålla lågan vid liv men jag tror att världen vill något helt annat. Om ni inte har följt mig på Facebook vet ni heller inte tat jag har "förkylning" på balansnerven. Det gör att jag ständigt har känslan av att precis ha klivit av en karusell. Kan tyckas vara rätt skojsigt med karusellkänsla, men tyvärr är det inte så kul 2 veckor senare.
Min fantastiska rivstart på dagen höll på att få ett abrupt slut när jag alldeles för snabbt vände mig om för att stänga av larmet på telefonen. För att inte glömma bort tiden snoozar jag mig igenom morgonens bestyr. Med tandborsten i mun vände jag mig allt för kvickt och plötsligt låg jag på golvet med tröskeln inkörd i armen. Jag kanske överdriver men det kändes som om jag bröt den. Men jag tänkte... Nej, min dag ska fortsätta vara bra.

Och den fortsatte vara bra
Nu sitter jag på jobbet. Småler lite sådär för mig själv. Jag fått ett mail av en designer. Helt otroligt vilken kontakt jag skapat. Det går bra för mig nu. Jag ska ha en bra dag, vad Murphy än säger.


P.S.
Karrären sätter fart. Det kanske är dags att göra som alla säger. Starta eget.
Konst, grafisk konst, Line-art och illustartioner ÄR min grej.

Är det så att den lilla sol som smekt min kind har gett så otroligt mycket ny energi? Jag vill bläddra i sommarkataloger. Planera solstunder vid älven på baksidan av min nya bostad. Jag tänker fiske, brygga, kylbag, picknick, jordgubbar och sand (inte i kombination). Detta utan att bli negativt påverkad av den faktiska vintern, att det är februari och än så länge lågt kvar tills jag får känna sommarens sköna bris. Eller är det - simply that my PMS is over?

...runt hörnet
Lucia, men vad säger du! Ja, det var min reaktion den 13 december. Jag har inte minsta lilla julkänsla i kroppen. Trots att julbord, glödd, sillinläggningar och julmusik är en del av min vardag. Nio dagar kvar till julafton och inte en enda julklapp inhandlad. Men det berör mig inte. Allt jag längtar efter är lediga dagar tillsammans med min älskade och hans underbara familj.

Nu blir det julfika med kollegorna och sedan packning inför min SPA-resa WOHOO!

Det slog mig att jag faktiskt är vuxen.
Kanske var det så att studiobilderna med tydliga rynkor bidrog till min plötsliga insikt. Eller så är det så att man känner sig vuxen när man är i startgropen till egna företaget. Jag behöver börja ta betalt för mina konsultjobb inom alla kategorier. Jag har ett jätteroligt projekt på G. Olika arrangemang och grafiska jobb inom musikbranschen. Cashen kan rulla in som dom ska!

I morgon stundar Julshow i Skellefteå.
19.00 hämtar Antons familj upp mig. Min älskling kommer att ge mig rosenröda kinder av stolthet när vi sitter där, vid honnörsbordet. Jag känner kärleken i varje liten millimeter av kroppen. I helgen är det du och jag Anton. <3

Här har ni min nya bil. Lördag morgon åker vi till Umeå och hämtar den.
Inte illa för en avdankad bloggräv/grafiker.

Igår blev jag kidnappad av fröken Escobar.
"Vi tar ett glas vin på Bodensia, it's on me". Jag borde ha anat att vad som helst kan hända i den frökens sällskap. Hipps-vipps satt vi i en taxi på väg till en konferens på Skapa. Bubbel, innerfilé och Karl-johan serverades. Svensk Handel hade möte. Lärorikt och intressant.

Tack gumzan!