abitof

Jag måste ha gjort någonting rätt igår, eller var det mina vänners förtjänst? Det fullkomligt bubblar i mig idag. Jag är så himla glad. I natt har jag sovit tryggt och vaknade utvilad när Mirjas klocka ringde. Trots att jag börjar en timma efter henne steg jag upp och fixade mig. Skjutsade henne till bussen och landade på jobbet 40 min för tidigt. Men det är väl så, när man omges av människor som gör en lycklig, då blir livet lite lättare.

Möglig ekvation
Igår fick vi en överraskning som heter duga. Det finns ingenting som stör i min och Antons relation - förutom en enda liten ekvation som vi inte har kunnat lösa. Disken. Varje helg när jag kommer hem till Skellefteå står Anton med hundögon och skäms för att han "glömde" att diska. Matrester och diskvatten som stått i en vecka är väl inte det allra mysigaste att mötas av när man kommer hem efter en arbetsvecka. Gång på gång har vi känt infektionen när disken kommit emellan. Jag har försökt vara "den större människan" genom att inte vara arg utan helt oberört ta tag i disken. Men. Det var ingen bra lösning i längden. Damn, my misstake. Hur kan egentligen en sådan enkel sak få skapa lite dåliga vibrationer. Dom går ju över i ett kick! men, ingen bra start på en helg. Till saken. Igår. Fick vi en surprise of our life! Våra vänner hade köpt oss en diskmaskin! Lina hade sagt till Jens: ”Vi borde faktiskt köpa dom en diskmaskin”. Sagt och gjort så stod det en maskin på Kågevägen 23. Det går inte att ta emot den helt ogenerat. Jag har ju länge tänk att jag ska köpa en men har varit alldeles för stolt eftersom jag ansett att problemet inte legat hos mig. (Vad nu det löser för problem vet jag inte) Men. Det här visar inte bara vilka fina vänner jag har, utan att dom känner oss väl och ser lösningar på våra ekvationer.