abitof

Under många år har människor trampat på mig...
Jag har blivit oskyldigt anklagad för det ena sjukare än det andra. I stort sett varje gång p.g.a. någon annan människas dåliga beteende eller val att skydda sig själv före andra, före sanningen. Jag kommer inte att ge fler tjänster eller rädda fler människor ifrån sina egna misstag. Ingen lär sig av att någon annan tar hand om problemen. Förr eller senare får man alltid upprättelse, det får man, men från och med nu kommer jag aldrig att ljuga eller skydda en vän som gör fel så att jag inte ens behöver få upprättelse. En gång väntade jag i två år på sanningen. Och känslan när ursäkten kom är helt obeskrivlig. Så mycket smärt och så mycket sorg som jag fick gå igenom p.g.a. att någon annan ljög om mig. Av någon anledning så försätter jag mig, kontinuerligt, i dessa situationer. Men jag säger de, aldrig mera.