abitof

Av någon outgrundad anledning hamnade den i min ägo
Jag kan inte riktigt motivera det men denna jumpsuit ska pryda min inte fullt beachklara kropp i morgon. Jag tar mina mocka platå för att skapa illusionen av svarvade spiror. Månne om det lyckas. Hur kan jag vara så här nervös. Man vill ju liksom vara fin om ens karl går modell och är en jävligt snygg sådan också. Där ska jag sitta. Mitt där. Ibland alla modeller. Öj. Tur att jag har brudarna med mig.


Fashion model  -  det är något som är ok
Äter man hälsosamt och har ett driv för en karriär som modell, då tycker jag att det är ok. Men det finns gränser.
En gång i tiden, (man kan säga det när man närmar sig 30) en gång i tiden blev jag kontaktad av Johnny Wollin ett flertal gånger. Jag kände mig näst intill kränkt eftersom det går emot alla mina principer. Att vika ut sig det går emot allt mitt förstånd. Hur kan man ens tänka tanken. Jag säger inte att man inte får göra det men dessa människor tappar min respekt direkt. Jag är helt säker på att man saknar något. Att man inte är lycklig. Att man behöver uppmärksamhet och vill bli älskad men det blir helt enkelt fel. Alla har vi stött på dessa glamourmodeller och jag kan inte säga att en enda av dom har imponerat eller överraskat mig med intelligens - tvärt om. Man går in i rollen som bimbo och blir något som jag kan lika med stureplans-bratsen. Flat, opersonlig och stereotypisk.


Johanna - thats what i call a model
Min vän Johanna däremot, hon är en målmedveten tjej. Med en vilja av stål. Hon är av sorten vassaste kniven i lådan och bestämde sig. Jag ska bli modell. Drog till USA och kom hem med en minst sagt imponerande portfolio. Uppslag, helsidor, makeup, futuristiska modebilder, catwalkfilmer ja, you name it!