abitof

På onsdag får ni veta vad jag ska vara med i. Det här jag har hintat er om i två veckor nu. Vi har bildat en hemlig grupp på facebook och tro mig - hela Boden skulle nog vilja ha tillgång till denna. Vilka psykningar, det är så vansinnigt kul.

Någonting bra
Strax skickar jag iväg tidningen till tryckeriet. Det innebär massvis med fri tid för mig att plugga. Utan att ha skallen sprängfylld med 15 olika trådar, bollar, korrektur, tankar, önskemål. Hm.. snarare 35 sådana.

Någonting mindre bra
Min älskling opererar sig idag. Jag är INTE en person som klarar av sådana här situationer. Ni vet. Jag sitter här och Anton kan förklarligt inte prata i telefonen eller ens ha den påslagen. Nu har det passerat 3 plågsamma timmar och jag har hunnit föreställa mig det absolut värsta tänkbara. Hjärtat bultar hårdare. Jag kan inte sitta stilla. Det är i situationer som dessa som man inser hur mycket någon faktiskt betyder. Hur viktigt personen faktiskt är. Hur viktigt Anton är. Hjärtat.

Var rädd om era kära...