Avdankad bloggräv...
60 nya besök igår - inte illa pinkat för en avdankad bloggräv som jag.
Jag har väl sällan något intressant att förtälja, skulle jag vilja påstå, med en gnutta förhoppning om att jag inte har kvar mina läsare från sexbloggsperioden. Det är väl ingen hemlighet att jag fick det rätt hett om öronen på grund av att jag var brutalärlig och dessutom framgångsrik i mitt skrivande ( av någon osedvanligt sjukt anledning). Turligt nog var det en övergångsperiod i mitt liv. Till mångas besvikelse går jag inte längre ut och har inte druckit champagne mer än en gång på 2 år. Mina kläder kommer från H&M och jag har lagt på mig en del kilon. Min fokus ligger på karriären och den stora kärleken - Anton Boström. Till ytterligare förtret för flertalet är jag heller inte inblandad i några konflikter. Jag måtte sannerligen vara en stor besvikelse för bloggvärlden. Ingenting att skvallra om och ingen att klanka ned på. Men lugn bara lugn, en del ser till att hitta på saker istället.
"Vart har Elin Landström tagit vägen"
Ni kan vara lugna jag har inte försvunnit. Jag har bara ljusat upp mitt hår i en mjuk brun ton och det finns inte längre svart smink i min necessär. Mina kläder är lätta och färgglada och jag anser att det finns viktigare saker i livet än lyx. Fokus ligger på familjen, livet och framtiden med den mest fantastiska personen jag mött. Han som fick mig att hitta mig själv. Han som gjorde mig komplett. <3
Idag är mitt liv fyllt av kärlek och fantastiska människor. Kontakten med min familj är återupprättad och jag har hittat My perfect match. Alla kan göra omprioriteringar i livet - det känns som om jag har gjort en helomvändning. Jag vet vad som är viktigt. Och har aldrig varit lyckligare....
Tack till alla er som förgyller mitt liv!
Jag lärde nog känna dej precis i slutet av din storbloggsperiod. Och ja, mycket har förändrats men djupt inom dej fanns den tjej som blommar nu. Det tror i alla fall jag! :)
Becka: Och du är en av dom där sistnämnda :) Jag tror också på det. Det var liksom någon som bubblade där på insidan. Hon den där kärleksfulla positiva..
För mig har du alltid varit lill Elin, som inte är liten nu förstås. Hoppas att du inte tar illa upp. Jag o din moster kom fram till att vi känt varandra i 20 år nu och på den tiden var du inte så gammal. Ju äldre jag blir desto fortare går tiden. Man hinner inte med alla år som passerar när man börjar komma upp i åren;)...jag tror fortfarande att jag är runt 20 år cirkus. Förstår att läget inte är så då jag ser alla vuxna människor som var små när jag var 20. Ha det bra. PS. Jag föredrar att läsa din blogg nu när jag hör att du har det bra i ditt liv. Det märktes rätt så tydligt tidigare att du inte alla ggr mådda bra. kram
Susanne: Vad söt du är.. Även om jag är ung så märker jag av att man inte är "liten" längre. Nu börjar det vara läskigt att besöka Överkalix. Ungarna som rullade runt i sandlådor sitter bakom ratten och manövrerar tunga fordon - livsfarligt ju.
;)
